Nu: De hände även mig.. mer än en gång tyvärr.. smärtstillande, avledon och omeprozol  40 tabletter.. Jag svalde alla piller och livet tog aldrig slut. Jag fick nog helt enkelt. Det finns mycket att säga om de valet jag gjorde, men när det väl hände så var det inte jag som tänkte! Ångesten tog över i mitt huvud och jag kan inte svara på varför jag gjorde det.

Jag bråkade med min kille pga att han ville vara med sina vänner och jag passade inte. Jag fick inte vara med, jag får aldrig vara med att festa, med hans vänner alltså... Jag blev ledsen och helt knäck över de jag hörde ( Min vän ringde honom och hade högtalaren på så jag hörde hela samtalet, han var rent ut sagt elak mot mig. han sa att han inte vill vara med mig ) Efter de samtalet lämnade min vän mig och som sagt tog ångesten över.. jag brast ut i tårar och visste inte vad jag höll på med.. Jag ringde min kille för att berätta vad jag hade gjort, men han svarade inte... Då ringde jag en vän ( Som har varit mer än intresserad utav mig ) för att be om hjälp. och han hjälpte mig genom att prata med mig till polis och ambulasen kom inrusande in i min lägenhet med min stora syster.

Ambulansen tvingade med mig in till akuten och jag fick ligga med dropp över natten, sen fick jag åka upp till psykiatriska akuten ( dom låste in alla mina saker, min jacka och min mobil. Ja fick ta med mig mina cigg men ingen tändare)

Dom tände ciggen åt mig och låste dörren.. Läkaren kom efter ett tag och ville prata om vad som hade hänt..

Jag sa att bägaren rann över och att jag inte orka mer.. att jag behöver prata med någon, att jag inte kan bära på denna ryggsäck längre själv.. Jag fick ett nummer och fick gå på en gång.. ( jag ringde min vän igen och berättade vad som hade hänt)

Han vill träffas nu och jag vill träffa honom. Han vill visa mig världen, och han vill skämma bort mig. det tackar man normalt sätt inte nej till!

Men den killen jag har idag är inte som han. jag får fjärlirar i magen varje gång jag kysser honom, jag känner mig bara vackrare och vackrare för varje dag som går med honom i min närhet. Frågan är vad jag vill... Jag tor jag vet vad jag vill, tror som sagt...

Då: närhet och trygghet..

Nu: vaknade garanterat på fel sida idag.. Mamma har gett upp nu för tillfället. men det är bara en tidsfråga innan hon börjar igen.. Pappa har stället upp mer och mer , och finns där för mig just nu.

Han börjar bete sig konstigt, han börjar skicka mig åt siden. Jag förstår inte varför?! vad har jag gjort? vad gör jag för att förtjäna detta? Får jag nog? han har dessutom varit kall en hel vecka , han lixsom slutar bry sig . Han skiter i mig, han är kaxig på telefonen. Han är så nochalant. han är inte lika pussgo, han är inte lika kärleksfull. har jag valt rätt?

Nu börjar han visa sitt rätta jag. gillar jag det? gillar jag hans beteende? gillar det jag ser? varför blir jag arg?

Jag blir förbannad för att jag ska jobba torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag. och han vet det. han är ledig, onsdag, torsdag och fredag. då vill han inbte unmgår med mig , utan med sina jävla vänner som han har varit med nu en hel jävla vecka.

Därför blir jag ledsen, därför kommer det tårar, därför skakar jag, därför får jag black outer. jag Behöber verkligen inte mer drama i mitt liv. mern nu får det vara bra helt enkelt!

Jag är så FUCKING jävla kär i honom. jag vill inte ha ett liv utan honom. men jag vill inte ta upp det här heller, för då verklar jag vara jobbig. jag tar över för mycket..

Hur ska jag göra? HJÄLLLLLLLLLP!!